En av våra kvällstidningar länkade till en typisk nostalgiartikel om gamla glassar. Den länkade i sin tur vidare till texter om gamla barnprogram och andra nostalgiska fenomen.
Postade artikeln på Twitter och det resulterade i en mindre rant om just nostalgi, om hur vi underskattar just den känslan och hur mycket den styr oss fastän vi inte vill erkänna det.
På något vis känns ranten viktig, kanske främst för att just jag är inbiten nostalgiker men också för att jag vill att andra ska förstå hur mycket just nostalgin styr deras livsval oavsett om de är medvetna om det eller inte. Så här följer själva "ranten".
Nostalgi är en underskattad och undervärderad känsla, som påverkar oss alla mer än vi vill erkänna! Även politiskt! Därmed inte sagt att den är fel, tvärtom! Vi längtar tillbaka till något vi uppfattade som bättre och lyckligare.
Till kvinnor i min ålder och något yngre - Det fanns då en parfymserie som hette DATE och ett schampo som hette JANE HELEN. Dessa har än idag en "magisk" effekt på män! Just för att de doftar "tonår" och "tonårsförälskelser".
Ta det som ett litet tips =) Inget jag själv hittat på, utan jag läste det för något år sedan. Själv är jag som bekant nostalgiker och skulle med all sannolikhet falla för dessa dofter igen =) Till saken hör en väldigt viktig detalj -
DOFT-sinnet är det enda av våra fem sinnen som stimulerar den ursprungliga delen av hjärnan UTAN att ha passerat medvetandet först. Med andra ord - vi styrs omedvetet mer av de omgivande dofterna, än av något annat. Särskilt i valet av partner.
Detta skulle kunna bli en hur lång rant som helst, om feromoner, biologi och annat som styr oss fast vi inte vill erkänna det. Ett ämne jag är väl insatt i. Men jag nöjer mig med att konstatera att doftsinnet + nostalgin = är en STARK faktor i våra livsval!
Avslutar med ett praktiskt exempel. Mitt lyckligaste ställe som barn var mina farföräldrar stuga. Ett ställe som var cuprinolat. En typ av färg som fungerade som falu rödfärg, men var brun och hade en distinkt doft.
För drygt 30 år sedan jagade jag hus. Ett ställe jag tittade på var "fel" på många sätt, men så bröt solen fram och värmde husväggen och plötsligt kände jag den omisskännliga doften av Cuprinol. Behöver jag nämna att jag bor kvar där än idag?
Dofter är verkligen komplexa minnesbärare och jag är också intresserad av parfymers doftsammansättning och bra på att plocka ut dem.
SvaraRaderaNåväl, till Cuprinolminnen. Jag är till stor del uppvuxen i Teckomatorp, bodde inte så långt från BT Kemi. De tillverkade bl a Cuprinol och den ursprungliga versionen, med det höggiftiga innehållet, luktade verkligen kemifabrik.
Min far behandlade staket mot gatan och planket runt uteplatsen med brun Cuprinol. Om det fortfarande står kvar (vilket inte är helt omöjligt), luktar det säkert kemifabrik om det fortfarande och troligen är det fortfarande lika klibbigt som när vi bodde där.
När min far gick bort 2016 hittade jag en burk med DEN Cuprinolen i garaget. Den hade alltså hängt med i ett antal flyttar. Luktade fortfarande som jag mindes den. När jag lämnade den på tippen och frågade föreståndaren var jag skulle deponera den, med tanke på innehållet, vidgades hans ögon snabbt och han tog två reflexmässiga steg bakåt. Jag log och sa att den burken har stått där hemma sedan 1971 utan att explodera, så det är nog riskfritt nu med, men dioxinet är troligen oförändrat. Han kom med den tjockaste plastsäck jag sett och så satte vi burken i den.
Doftminnen är roliga, tack för du väckte det här minnet till liv igen!
Hej. Jag har försökt kommentera ett flertal gånger utan att lyckas. Detta är ännu ett test och lyckas jag så blir det fler kommentarer 😀
SvaraRaderaHej. Det är svårt att få till att kommentera här. Har försökt ett flertal gånger utan att lyckas. Detta är ännu ett test…funkar det så kommer fler kommentarer 😀
SvaraRaderaHej igen Pekka!
RaderaSvårigheterna beror på en miss från mig. Jag får inga noteringar om att någon lämnat en kommentar som jag alltså sedan måste godkänna innan den publiceras. Tror jag lyckats fixa den inställningen nu så att jag får ett email när någon skrivit en kommentar.