Anglofil med invändningar

 Att undertecknad är något av anglofil kommer knappast som någon nyhet, och denna sommar har jag i stor utsträckning ägnat kvällarna åt att plöja igenom brittiska deckarserier på dvd - Lynley, Frost, Morse och allt vad de heter. Detta i sällskap av en AC inställd på +16 grader och med ett stort glas iskallt iste.

Men jag är ju också husägare och reagerar därför på en del detaljer i dessa serier.

Dels gäller det uppvärmningen av dessa brittiska hus. Här i Sverige har vi så gott som alltid våra element nedanför våra fönster. Har fått skilda förklaringar på varför. Rimligast är två förklaringar - det är i regel ett outnyttjat utrymme och dessutom får kylan från fönstret luften att cirkulera bättre och man slipper rimfrost på fönstren. Då ska vi komma ihåg att vi numera oftast har tre-glas, medan engelsmännen sakta börjar gå från en- till två-glas.

Min ödmjuka uppfattning om uppvärmning grundar sig till viss del på att Mumintrollens hus torde vara idealisk ur uppvärmningshänseende. Ett smalt, runt och högt hus med en centralt placerad värmekälla på bottenvåningen, utnyttjande det faktum att värmen stiger uppåt.

Med ett elektriskt element nedanför fönstret går hälften av värmen rätt ut i väggen, massor försvinner när den naturligt kyligare luften vid fönsterglaset värms upp. Har man dessutom möbler framför elementet finns inte mycket värme kvar till resten av rummet.

Engelsmännen har elementen längs innerväggarna! Ingen värme går till spillo! Visserligen kan temperaturen upplevas som ojämn i rummet, men det är försumbart.

Själv har jag under en följd av år haft ett 1000 w-element placerat mitt i huset vintertid. Detta enda element räcker större delen av vintern just för att all värmen tas till vara. Blir det riktigt kallt så kan jag slå på övriga element för stödvärme, eller placera ut ännu ett löst element centralt.

Är det engelsmännen, mumintrollen och jag som har rätt, eller är det svensk byggnadsstandard som är effektivast?

Det finns dock ett område där engelsk byggnadsstandard är uppåt väggarna - deras dörrar!

Ytterdörrarna går inåt istället för utåt, och stjäl därmed värdefullt utrymme i hallen. Nåja, det kan man kanske vänja sig vid men varför är alla innerdörrar felhängda?

Placerar vi en dörr nära ett hörn i rummet så sitter givetvis gångjärnen närmast hörnet, så att dörren öppnas mot väggen. På andra sidan Engelska Kanalen sitter de tvärtom, med gångjärnen längst från hörnet. Öppnandet av dörren tar alltså dubbelt så stort utrymme jämfört med en rätthängd dörr. Idiotiskt och oerhört opraktiskt! Hur tänkte de när detta blev standard? Det måste ju finnas någon rimlig förklaring?

Notera dörrarna, särskilt innerdörrarna, nästa gång Du kikar på en brittisk deckare, så förstår Du vad jag menar. Och har Du en rimlig förklaring till fenomenet får Du gärna återkoppla till mig!